ISO 29461-2 är en internationell standard som specificerar testmetoderna för att bestämma vattenbeständigheten hos luftfilterelement som används i luftintagsfiltersystem för roterande maskiner, såsom stationära gasturbiner, kompressorer och andra stationära förbränningsmotorer.
Som den första klassificeringsstandarden för att bedöma toleransen för gasturbinintagsfilter under vattendimma, är den avgörande för att säkerställa säker drift av gasturbiner under komplexa miljöförhållanden som regn, dis och hög luftfuktighet.
Innan denna standard introducerades stod gasturbinintagsfiltreringssystem ofta inför industriutmaningar som en betydande ökning av tryckskillnaden under förhållanden med hög luftfuktighet, inklusive regn och dis, vilket påverkade en säker drift av utrustningen. Men få filtertillverkare testade filters dräneringsprestanda, vilket ledde till svårigheter att välja lämpliga filter.
ISO 29461-2-standarden beskriver en rad krav för testmetoder, inklusive allmänna testförhållanden, testutrustning, testprocedurer och slutrapporter.
Under testprocessen utsätts filterelementet för en viss mängd vattendroppar, vars storlek beror på den nominella luftvolymen, varvid den relativa luftfuktigheten i omgivningen förblir över 95 %. Efter tre timmars sprutning mäts mängden vatten som passerar genom filtret och vattenångseparationsförhållandet för testprovet registreras. Samtidigt noteras ökningen av filtertryckfallet under testperioden. En högre vattenavskiljningsförmåga hos filtret resulterar i en mindre ökning av tryckfallet under testning, vilket indikerar bättre lämplighet för användning i områden med hög intagsvattenhalt.
